Evan

Mellan stort fyrkantigt rum.
Bord i mitten. Står på en matta.
Vänster om bordet en grå två-sitts soffa. Mitt emot två fotöljer i samma färg.
Bakom fotöljerna en mörk brun byrå.
Tv:n står mot ena väggen.
- Varför antäcknar du ALLT jag säger?
Jag tittade förvånat upp till hennes röst. Det var ett tag sen som hon sa nått nu.
Jag antäcknade:
Växter utspridda i rummet.
Jag tittade på henne igen. - Ingen anledning. Om jag skulle glömma bort vad du sa och jag skulle behöva göra ett skriftligt omdömme på dig.
- Aha... Hon tittadde ned i golvet.
Det tog ett tag innan någon av oss sa något. Efter två minuter var det jag som bröt tystnaden.
- Nej, nu vill jag ha en kopp kaffe. Skulle du kunna fixa det åt mig?
- Visst. Hon tittade fortfarnade ned i marken när hon reste sig upp och gick vidare in till köket.
När jag inte längre såg Naomi reste jag mig upp och började gå runt i lägenheten. Bakom den första dörren jag öppnade fanns en städgarderob. Bakom den andra en stor toalett. Jag gick längs korridoren och såg en till dörr. Där bakom fanns det ett sovrum bombarderat med rosa. Det där kunde inte vara Naomis rum. Kanske hennes lillasyster som jag sett tidigare. Fjärde dörren.
När jag bara hade öppnat dörren på glänt slogs den upp i väldig fart. Naomis lillasyster (själv över klädd i rosa) tittade nyfiket på mig.
- Vad gör du här? när hon öppnade munnen slog en väldigt stark söt lukt imot mig.
Jag satte handen för munnen och näsan innan jag svarade. - Jag letar bara efter toaletten.
- Bort i korridoren och till vänster, sa hon medans hon hoppsade ut ur rummet och in till rummet jag just tittat in i.
- Dumm unge, mummlade jag för mig själv tyst när hon stängt dörren till sitt rum.
Jag gick in till Naomis rum och tog en snabb titt.
En säng längst bort i bortre hörnet. Skrivbord med stol och data till vänster. En byrå till höger.
Jag hörde att Naomi var påväg tillbaka så jag tog ett kort på rummet med min mobil och han precis sätta ned den i fickan igen innan Naomi kom in i rummet.
- Vad gör du?
- Jag visade mig själv runt i lägenheten.
- Aha, men kom nu, kaffet är klart.
- Vet du, jag tror jag hoppar över det där kaffet. Jag måste iväg.