Evan

Just ja! Jag tog upp mobilen igen och skickade ett till sms till Juana.
Kom ensam! Jag vill prata med dig ansikte mot ansikte. Gå till mjölken, jag är snart där //E
Jag gick föbi bokhandeln med en ny peruk på huvet. Den var ljus-brun. Jag vågade inte visa mitt riktiga huvud ännu, även fast dom inte har gett ut någon bild på gärningsmannen.
Jag såg Jasmine när hon stog vid ICAs ingång, där Juana hade lämnat henne. Jag vände mitt huvud åt motsatta håll från vad Jasmine tittade, och låtsades titta på något annat. Jag hittade Juana och hon stod och tittade på mjölk och smör, låtsades köpa mjölk till mamma.
- BU! Jag tog henne på axlarna snabbt och hon hoppade till och skrek.
- Gud, vad du skrämde mig!
- Hej på dig med.
- Vad var det du ville?
- Jag ville bara se hur det går.
- Riktigt bra, faktiskt. Hon tror på mig. Var det bara det? Hon tittade bort från mig.
- Nej, inte bara det. Jag måste veta att du litar på mig, gör du det?
- Mmm...
- Du vet att jag tycker om dig, eller hur? Och jag kommer inte skada dig, men du är skyldig mig det här.
- Jag vet.
- Du var som en lillasyster för mig för fyra år sen, men du stack om lämnade mig kvar.
Hon tittade in i mina ögon med skam i blicken - Jag vet, och jag ångrar det så mycket.
Jag kysste henne på pannan innan jag vände mig om. - Gå nu, lillasyster. Du har jobb att göra. Rapotera till mig hela tiden när du får reda på något nytt om Naomi. Jag håller mig nära... och jag håller kontakt. Sen gick jag förbi förbi frukten och ut från affären